Index

Proverbs : milevina

Proverb 1Aza milevin-ko fondrana rehefa mivelatra ho ravina. [2.165 #526]
French translationNe redevenez pas un tronc nu une fois que vous avez étendu vos feuilles. [2.165]

Proverb 2Izaho hilevina amin' ny ambiaty, ary hianareo hilevina amin' ny ambora. [2.415 #3201]
French translationAinsi donc j' aurais pour ma part un cercueil de bois ambiaty, et pour vous, vous en faites un en bois d' ambora. [2.415 #3201]
French interpretationSe disait de ceux qui se font la part du lion : Vambora était un bois résistant au temps et à l'humidité : on en faisait les cercueils des princes. [2.415 #3201]

Proverb 3Mpamosavy milevina amoron-dalana, ka itsingerenan' ny valin-kitsaka natao. [2.415 #160]
Mpamosavy milevina amoron-dalana, kany valin-kitsaka no fatratra. [2.415 #160, 2.653 #1952, 2.558]
Mpamosavy milevina amoron-dalana: ny valin-kitsaka no tsy tanty. [1.1]
Mpamosavy nalevina an-dalana, ka ny valin-kitsaka no miverina. [2.165 #51]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona mandray ny valin' ny nataony izay mampikaikaika azy. [1.1]
French translationSorcier enterré au bord du chemin, sans tombeau : c' est le châtiment du mal qu'il a fait en piétinant les tombeaux. [2.415 #160]
Un sorcier enterré près d' un chemin: sa tombe sera piétinée comme il piétinait celle des autres. [2.165]
French interpretationLes sorciers par mépris étaient privés de tombeau et enfouis au bord des chemins où ils pouvaient être foulés aux pieds ; le sens général est qu' on est puni par où l' on a péché. [2.415 #160]

Proverb 4Na hilevin-ko trandraka aza, na hanidin-ko vorona aza, aiza no tsy hahitako anao. [2.415 #6479, 2.165]
French translationQue vous vous enterriez comme un porc-épic ou que vous vous envoliez comme un oiseau, je vous retrouverai. [2.415 #6479]
Vous pouvez vous enterrer comme un porc-épic ou vous envoler comme un oiseau, je vous retrouverai quand même toujours. [2.165]
French interpretationParoles de menaces adressées par quelqu' un à celui qu' il veut poursuivre. [2.165]

Proverb 5Tain-tsin’ ny maty indaony milevina; haren’ ny maty lovan-janany. [1.147 #T11]

Proverb 6Tarehy enti-maty, tandra enti-milevina. [2.558 #4104]

Proverb 7Tera-dahy, ka hilevina ao an-dringiringim-bato ; tera-bavy, ka hilevina any an-tsola-bato. [2.415 #941]
Tera-dahy ka hilevina ao an-dringiringim-bato; tera-bavy ka hilevina an-tsola-bato. [2.165]
Tera-dahy, ka hilevina ao an-dringiringim-bato; tera-bavy, ka hilevina ao an-tsola-bato. [2.653 #3080 ]
French translationCelle qui a eu un fils sera ensevelie au sommet d' un haut rocher; celle qui a eu une fille sera ensevelie au bas d' un rocher en pente. [2.165 #1867]
Un fils vous est né : on vous enterrera sur une pierre élevée ; une fille vous est née : on ne vous couchera dans le tombeau que sur la pierre d' en bas. [2.415 #941]
French interpretationLa naissance d'un fils était le grand bonheur ; la femme qui engendrait un fils était honorée. [2.415]

Proverb 8Toy ny vato any Ambohimanga : milevina ila tsy lo, mitanina andro tsy haraka. [2.415 #5312]
Toy ny vato any Ambohimanga: milevina ila tsy lo, mitanin' andro tsy haraka. [2.165]
Toy ny vato eny Ambohimanga: milevina ila fa tsy lo, mitanin' andro fa tsy haraka. [2.558]
French translationC' est comme les rochers d' Ambohimanga : la partie qui est dans la terre ne pourrit pas, et celle qui est exposée au soleil ne s' effrite pas. [2.415]
Semblables aux rochers d' Ambohimanga: la partie enfoncée dans la terre ne pourrit pas, et la partie exposée au soleil ne s' effrite pas. [2.165]

Proverb 9Trandraka mileviña an-tany mena: izay volon-tany ka arahina. [2.165]
Trandra-milevina an-tanimena : volon-tany arahina. [1.147 #T122]
Malagasy interpretationTrandraka milevina an-tany mena: izay volon-tany no arahina. [2.165]

Proverb 10Tsy mba ny ravoravo natentina, fa ny tandra vadin-koditra. [2.165 #1359]
Tsy mba taniravo atentina, fa tena tandra vadin' ny hoditra. [2.415 #5316, 2.558 #4562, 2.653 #3398]
Tsy ny taniravo natentina afaky ny rano, fa ny tandra vadin-koditra enti-milevina. [2.558 #4780]
French translationCe n' est pas (comme) de la terre blanche que l' on peut se mettre (et qui tombe), mais (comme) des taches de rousseur inséparables de la peau. [2.165]
Ce n' est pas de la terre blanche appliquée sur la peau, mais une véritable tache, épouse inséparable de la peau. [2.415 #5316]
French interpretationSe disait des choses inséparables. Par superstition on appliquait de la terre blanche sur le front. [2.415 #5316]

Proverb 11Tsy mety raha efa nivelatra ho ravina vao nilevin-ko fondrana indray. [2.558 #294]
Tsy mety rehefa nivelatra ho ravina, ka vao hilevin-ko fondrana indray. [2.415 #3082, 2.653 #3501]
French translationLorsqu' on s'est développé en feuilles, il ne convient pas de s'enfouir de nouveau pour être souche de bananier. [2.415 #3082]
French interpretationIl ne faut pas se ravaler. [2.415 #3082]

Proverb 12Tsy misy mateza milevina hoatry ny voalavo ; fa raha mitranga izy, dia hanin' ny saka. [2.415 #6258]
Tsy misy mateza milevina ohatra ny voalavo; fa raha mitranga izy, dia hanin' ny saka. [2.165]
Tsy misy mateza milevina ohatra ny voalavo, fa raha mitranga lanin' ny saka. [2.558]
French translationAucun animal ne reste aussi longtemps enterré qu' un rat, mais quand il sort de son trou, il est pourtant mangé par le chat. [2.165]
Il n' y a pas d' animal qui reste enterré comme un rat, mais lorsqu' il sort de son trou, il est mangé par le chat. [2.415 #6258]

Index