Index

Proverbs : lafo

Proverb 1Ambohimanambola no matavy omby, ka Ambohimalaza no lafo kitay. [2.415 #2168]
Ambohimanambola no matavy omby, ka Antanamalaza no lafo kitay. [2.165 #1496, 2.653 #142]
Ambohimanambola no matavy omby ka Antananarivo no lafo kitay. [2.558, 1.1]
Malagasy interpretationMisy ifandraisany ny fiainan' ny tanàna na tany samihafa fa ny mitranga amin' ny anankiray misy akony amin' ny anankiray hafa, na koa hoe ny fahombiazan' ny sasany, fahasahiranana ho an' ny hafa. [1.1]
French translationC' est au village à' Ambohimanambola que les boeufs sont gras et c' est à Ambohimalaza que le combustible est cher. [2.415]
Comme il y a des bœufs gras à Ambohimanambola, les marchands de bois d' Antanamalaza feront de bonnes affaires. [2.165]
French interpretationAllusion à ce que les gens d' Ambohimanambola achetaient le combustible à Ambohimalaza pour faire cuire leur viande de boeuf et faire bonne chère. [2.415]
Car il faudra du bois pour cuire la viande de ces bœufs. [2.165]

Proverb 2Dokodahy ririnina : amidy tsy lafo voamena, avela mandany mangahazo. [2.558 #1003]

Proverb 3Mavo lamba mividy hena: anaovan’ ny olona sarotra, fa ataony ho liana. [2.653 #1693]
Mavo lamba mividy hena : anaovan' ny olona sarotra (lafo) fa ataony ho liana. [2.558 #2216]
Mavo lamba mividy hena, ka tsy fantatry ny olon-ko liana. [2.165 #1480, 2.415 #2528]
French translationIndividu mal habillé qui veut acheter de la viande : on ne s' aperçoit pas de son désir,. [2.415 #2528]
Un homme misérablement habillé qui cherche acheter de la viande: les gens ne s' aperçoivent pas de son désir. [2.165]
French interpretationIl est tellement mal mis qu' on ne pense pas qu' il ait de quoi acheter. [2.165]

Proverb 4Miady varotra am-pandanjana ka miahiahy amin' ny efa lafo. [2.558 #2237]
Miady varotra am-pandanjana, ka misalasala amin' ny efa lafo. [2.165 #1181]
French translationCelui qui marchande encore alors que l' autre pèse déjà la monnaie, montre qu' il n' est pas satisfait du marché conclu. [2.165]
French interpretationAvant la conquête française en 1895, on faisait usage à Madagascar de monnaie coupée consistant en morceaux de pièces de 5 fr. de toutes les grandeurs, et comme la valeur dépendait du poids, il fallait peser, ce qui prenait du temps et allongeait beaucoup les transactions. [2.165]

Proverb 5Ombalahy lafon' ny feony. [1.1]
Ombalahy lafon' ny vavany. [1.1]
Ombalahy tsara feo : lafon' ny vavany ihany. [2.415 #6031]
Ombilahy tsara feo ka ny vavany ihany no mahalafo azy. [2.558 #3420]
Ombilahy tsara feo, ka ny vavany no mahalafo azy. [2.165]
Ombilahy tsara feo : lafon’ ny vavany ihany. [2.653]
Malagasy interpretationNy tanjaky ny omby no mazàna jeren' ny mpampiady omby raha mividy omby izy, fa tsy ny fitrenany akory; koa itý ohabolana H.S., dia enti-milaza ny olona izay zavatra tsy dia manao ahoana loatra no mampisy vidiny azy. [1.1]
French translationC' est comme un taureau lâche au combat, mais qui beugle bien : il n'est bien vendu qu' à cause de son gosier. [2.415 #6031]
Un taureau qui a une bonne voix; c' est sa voix (litt. sa bouche) qui le fera vendre. [2.165 #1194]
French interpretationSe disait des fanfarons sans mérite. [2.415 #6031]

Proverb 6Varo-bomanga-dRenitsiambizo : mafana tsy lafo venty, ka masiso vao iraimbilanja. [2.558]
Varo-bomangan-Renitsiambizo : mafana, tsy lafo venty ; ka masiso, vao lafo iraimbilanja. [2.653]

Proverbs : lafo

Proverb 1Ombalahy lafon' ny feony. [1.1]
Ombalahy lafon' ny vavany. [1.1]
Ombalahy tsara feo : lafon' ny vavany ihany. [2.415 #6031]
Ombilahy tsara feo ka ny vavany ihany no mahalafo azy. [2.558 #3420]
Ombilahy tsara feo, ka ny vavany no mahalafo azy. [2.165]
Ombilahy tsara feo : lafon’ ny vavany ihany. [2.653]
Malagasy interpretationNy tanjaky ny omby no mazàna jeren' ny mpampiady omby raha mividy omby izy, fa tsy ny fitrenany akory; koa itý ohabolana H.S., dia enti-milaza ny olona izay zavatra tsy dia manao ahoana loatra no mampisy vidiny azy. [1.1]
French translationC' est comme un taureau lâche au combat, mais qui beugle bien : il n'est bien vendu qu' à cause de son gosier. [2.415 #6031]
Un taureau qui a une bonne voix; c' est sa voix (litt. sa bouche) qui le fera vendre. [2.165 #1194]
French interpretationSe disait des fanfarons sans mérite. [2.415 #6031]

Index