Index

Proverbs : mibaby

Proverb 1Atin’ aomby mibaby afo. [1.147]

Proverb 2Aza manambaka lahy tahaka ny tsindrahaka: ka ny lahy indray no mibaby anaka. [2.653 #411]
Aza manambaka lahy tahaky ny tsindrahaka, ka ny lahy indray no mibaby anaka. [2.415 #1611]
French translationNe trompez pas l' homme et ne trichez pas, comme chez les cancrelats aquatiques où ce sont les mâles qui portent les petits sur le dos. [2.415 #1611]
French interpretationIl faut laisser à l'homme ses occupations, et à la femme les siennes. [2.415 #1611]

Proverb 3Aza tefitra loatra ka mibaby laona. [2.165 #839, 2.558 #812]
Tsy mety raha tefitra loatra, ka mibaby laona. [2.558 #4680, 2.653 #3489]
French translationNe soyez pas tellement avide de louange que vous en veniez à porter un mortier sur votre dos. [2.165]
French interpretationSoi-disant pour montrer votre force et en être loué: pourtant vous ne récolterez que le ridicule, car personne n' aurait l'idée de porter sur le dos un mortier. [2.165]

Proverb 4Fananga-mitohy ny trafony ka mibaby ny soa ho an' ny tenany. [2.558 #1086]
Fananga-mitohy ny trafony, ka mibaby soa ho any ny tenany. [2.653]

Proverb 5Hovalahy mibaby andriana, ka misolo ny entan' ny Manendy. [2.415 #473, 2.165]
French translationHova qui porte un noble sur son dos : il fait ce que font les Manendy ou serfs royaux. [2.415 #473]
Un Hova portant un noble sur son dos: il fait le travail d' un Manendy. [2.165]
French interpretationLes Manendy étaient une caste de serfs royaux qui, avant remploi du filanzane, étaient chargés de porter sur leur dos, quand les circonstances l' exigeaient, les nobles de race royale. [2.165]

Proverb 6Izaho misakeli-pary, mibaby akondro, miloloha tantely : izay entiko mamy avokoa. [2.653 #1160]
Izaho misakeli-pary, mibaby akondro, miloloha tantely : izay entiko tsy misy mangidy. [2.558]
Misakeli-pary, mibaby akondro, miloloha tantely : izay entina mamy avokoa. [2.974 #125]
French translationPorter sous le bras des tiges de canne à sucre, sur le dos des bananes, sur la tête du miel : douceur sur douceur. [2.974 #125]

Proverb 7Mibaby akondro, miloloha tantely, ka mamy roa mifanontona. [2.415 #5961, 2.653 #1738]
Mibaby akondro, miloloha tantely, mitehim-pary : intelo miantoana ny mamy. [2.558 #2273]
French translationPorter sur le dos un régime de bananes, et sur la tête du miel. Deux choses bien douces se rapprochent. [2.415 #5961]
French interpretationSe disait de deux bonheurs, deux amis, deux bons caractères. [2.415 #5961]

Proverb 8Mibaby ny mahamenatra, ka misarotro ny mahatahotra. [2.415 #3355]
French translationPorter la honte sur le dos et la crainte sur la tête. [2.415 #3355]
French interpretationCe proverbe se disait de celui qui est sous le coup du déshonneur, et qui, de plus, risque de se faire condamner en cachant les crimes des coupables poursuivis par la justice. [2.415 #3355]

Proverb 9Sady mita rano no tratr’ orana : sady minona no hibaby laona. [2.415 #2658, 2.653]
Sady mita rano no tratr' orana, sady minono no mibaby laona. [2.558]
French translationPasser l' eau et être pris par la pluie, boire le tanguin et porter le mortier, c' est avoir deux malheurs à la fois. [2.415 #2658]
French interpretationAllusion à ceux qui donnaient de l'argent pour se racheter d'une accusation de sorcellerie ; l' expression : acheter un mortier, s' appliquait à ceux qui, pris en flagrant délit de sorcellerie, aimaient mieux donner de l'argent à ceux qui les surprenaient plutôt que d' être dénoncés. [2.415 #2658]

Proverb 10Tahaka ny katsaka: izay iainana misy ta-hanimba avokoa: maitso, hanin’ ondry; mibaby, ian-tsampazan’ ny alika; main-dambana, itomanian’ ny ankizy. [2.653 #2959]
Tahaka ny katsaka ka izay iainana misy te-hanimba : maitso hanin' ny ondry, mibaby iantsapazan' ny alika, main-dambana itomanian' ny ankizy. [2.558 #3976]
Tahaky ny katsaka : izay iainana misy ta-hanimba avokoa ; maitso, hanin' ny ondry ; mibaby, iantsampazan' ny alika ; main-dambana, itomanian' ny ankizy. [2.415 #5726]
French translationC' est comme le maïs : il y a toujours à craindre pour sa vie : encore vert, il est brouté par les moutons ; quand il porte des épis, les chiens sautent après lui ; lorsqu' il est mûr, il excite la convoitise des enfants. [2.415 #5726]
French interpretationSe disait des pauvres gens qui sont toujours sur le qui-vive. [2.415 #5726]

Proverb 11Toy ny akotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitry ny ondry nandrasany, miloloha ny akoho nompiany. [2.558]
Toy ny ankotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitra ny ondry nandrasany, ary miloloha ny akoho nompiany. [2.653 #3183]
Toy ny ankotralahy : mibaby ny omby nohaniny, ka taitry ny ondry nandrasany, ary miloloha ny akoho nompiany. [2.415 #460]
French translationC' est comme les soldats portant giberne : ils portent sur le dos le boeuf qu' ils ont mangé, le mouton qu' ils ont gardé leur donne l' alarme, et ils portent sur la tête les poules qu' ils ont élevées. [2.415]
French interpretationPlaisanteries sur ces soldats et leur uniforme ; allusion à la giberne, au tambour, etc. [2.415 #460]

Proverb 12Tsakitsaky mibaby : hatao zanany izy manan-tsomotra, hatao reniny izy babena. [1.147 #T129]

Index