Index

Proverbs : manetsa

Proverb 1Androngolahy manetsa : mandro matetika vao mavo lamosina. [2.558 #237]
Androngolahy manetsa : mandro matetika vao mavo lamosina ; tongo-dririnina : hosoran-tsavony vao mihavasoka. [2.415 #701, 2.653 #227]
French translationLézard à l' époque du repiquage du riz : il prend des bains fréquents et il a le dos sale ; les pieds en hiver, on les enduit de savon et ils sont ternes. [2.415 #701]
French interpretationSe disait des officiers concussionnaires. [2.415 #701]

Proverb 2Anosizato milalao, ary ny terak’ Ambohimanarina manetsa ririnina; fararano an-tanan-dany tsy mba vatry ny olon-tsy hanana azy, fa vatran’ ny hanana azy. [2.415 #6206, 2.653 #243]
Anosizato milalao, ary ny terak' Ambohimanarina manetsa ririnina, fararano an-tanan-dany : tsy vatran' ny olona tsy hanana azy fa vatran' ny hanana azy. [2.558 #289]
French translationProverbe analogue à la fable de la cigale et de la fourmi : rira bien qui rira le dernier. [2.415 #6206]
French interpretationAnosizato s' amuse, et les gens d' Ambohimanarina plantent le riz en hiver ; être à l' époque de la moisson alors que les provisions s' épuisent, c' est bien pour ceux qui vont avoir une récolte, mais pas pour ceux qui n' en auront pas. [2.415]

Proverb 3Be herehina ohatra ny mitaiza kely manetsa. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona misahana adidy maro, izay sahala amin' ny vehivavy mitaiza kely ka sady manao raharaha no mikarakara ny zanany. [1.1]

Proverb 4Kamo manetsa hianao, ka fararano vao mandry fotsy. [2.558 #1593]

Proverb 5Lehilahy mahery mihosy, vehivavy mahery manetsa : ka sady voky ny ankizy no tsy ory ny lehibe. [2.558]
Lehilahy mahery mihosy, vehivavy mateti-panetsa : manao ny hahavoky ny ankizy. [2.415 #1283, 2.653 #1363]
French translationHomme qui remue bien la terre de ses rizières, femme qui transplante bien le riz : ils nourrissent bien leurs enfants. [2.415 #1283]
French interpretationSe disait des ménages laborieux. [2.415 #1311]

Proverb 6Manetsa mahalana: ny ataon’ ny tena ihany no alaina. [2.653]
Manetsa vary mahalana, ka ny atao ihany no idiran' ny fatiantoka. [2.558 #2098]
Manetsa vary mahalana, ka ny atao no alaina. [2.165 #729]
French translationPlanter son riz trop espacé, et récolter ce qu' on a fait (c. à. d. récolter peu). [2.165]

Proverb 7Marary manetsa, ka mifidy na haka kitay na hantsaka rano. [2.558 #2135]
Marary manetsa : mifidy na hantsaka na haka kitay. [2.165 #2000, 2.415 #2808]
French translationCelui qui est malade au moment du repiquage: il faut qu' il choisisse s' il veut aller chercher de l' eau, ou aller chercher du combustible. Le travail est tellement pressant à ce moment-là, que personne ne doit rester à rien faire, pas même les malades. [2.165]
Malade à l'époque du repiquage du riz : il faut qu'il choisisse entre l' eau ou le combustible à aller chercher. [2.415 #2808]
French interpretationLe travail presse. [2.415 #2808]

Proverb 8Mitaiza kely manetsa ka be no herikerehina. [2.415 #927, 2.558 #2438, 2.653 #1857]
French translationFemme qui a un enfant à nourrir à l' époque des semis de riz : voilà bien des occupations. [2.415 #927]
French interpretationLe repiquage du riz était fait par les femmes ; ce proverbe se disait des gens qui avaient plusieurs travaux ou affaires sur les bras. [2.415 #927]

Proverb 9Santatra am-bava rano fa ny manetsa be mbola ho avy. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa mbola kely sy tsotsotra ny vita amin' izao fotoana izao (asa na lanonana na zavatra hafa), fa mampanantena fa ny any aoriana mbola ho be sy tsara lavitra. [1.1]

Index