Index

Proverbs : mahavery

Proverb 1Ataovy am-bato tsy hahavery: katsaho ka tadiavo. [2.165 #773]
Ataovy am-bato tsy very : katsaho ka tadiavo. [2.415 #3237, 2.653 #303]
French translation(Pour obtenir ce que vous désirez) faites comme pour une chose cachée auprès d' un rocher et qui n' est pas perdue: cherchez. [2.165]
Traitez cette affaire comme le caillou consacré, donné après l' exorcisme pour préserver contre le mauvais destin : s' il s' égare, il faut le chercher et fouiller partout. [2.415 #3237]
French interpretationTraitez cette affaire avec soin. [2.415 #3237]

Proverb 2Aza mikoba-drano marivo, ka mahavery fanahy ny tsikovoka. [2.415 #630, 2.558 #773, 2.653 #624]
French translationN' agitez pas une eau peu profonde, car vous étourdissez les dytiques. [2.415 #630]
French interpretationLes chefs ne doivent pas mener grand bruit à propos d' une affaire de rien, pour troubler les petits. [2.415 #630]

Proverb 3Faty ividianan-dambamena tsy antonona azy mahavery ny olona. [2.415 #2361]
Faty ividianan-dambamena tsy antonona azy, mahavery ny velona. [2.653 #949]
Faty ividianan-dambamena tsy antonona ka mahavery ny velona. [2.558 #1156]
French translationMort pour lequel on achète des linceuls en nombre disproportionné avec sa condition : cela ruine les vivants. [2.415 #2361]
French interpretationIl faut éviter la prodigalité, même dans les funérailles. [2.415 #2361]

Proverb 4Hosy be rano ka mahavery bainga. [2.558 #95]
Hosy be rano ka mahavery ny bainga. [2.165 #1215]
Hosy be rano, mahavery ny bainga. [2.653 #1103]
Lainga tsara lahatra, mahavery rariny, hosy be rano, mahavery bainga. [2.558 #1681]
French translationDans une rizière trop inondée d' eau, les mottes sont cachées. [2.165]
French interpretationEt il est difficile de les briser, puisqu' on ne les voit pas. L' excès est nuisible en tout. [2.165]

Proverb 5Kabary tsy mahavery olona. [2.415 #289]
French translationAffaires traitées à l' intérieur du palais sont affaires où l' on ne condamne pas à l' esclavage. [2.415 #289]
French interpretationOn appliquait ce proverbe aux affaires traitées à l' amiable. [2.415 #289]

Proverb 6Lalan-tsarotra tsy mahavery mpandalo ; ary mamba tsy homana an-tanety ; kanefa raha tia vilivily, voatsilo ; ary raha tia raviravy tongotra, haniny ihany. [2.415 #6284, 2.653, 2.558]
French translationUn chemin difficile ne perd pas les passants ; le caïman ne dévore pas sur la terre ferme ; cependant si on aime les détours, on se blesse aux épines ; et si on aime à laisser pendre ses pieds dans l' eau, on est dévoré par le caïman. [2.415 #6284]
French interpretationQui s'expose au danger y périra. [2.415 #6335]

Proverb 7Ny andraso andraso manariva ny mody. [1.1]
Ny takariva no mahatonga ny alina; ny sangy mahery no mahatonga ny ady ; ny "andraso kely" no mahariva ny andro; ny hadino no mahavery ny entana. [2.415 #6244, 2.653 #2422]
Ny takariva no mahatonga ny alina, ny sangy no miteraka ny ady, ny andraso kely no mahariva ny andro ary ny hadinodino no mahavery ny entana. [2.558]
Malagasy interpretationNy hataka andro lava, ny fampiandrasana ary ny fiolakolahana dia mahatonga ho tratra hariva nony hody (tokony hotsorina izay fanapahankevitra raisina). [1.1]
French translationLe crépuscule amène la nuit ; la plaisanterie trop forte engendre les disputes; le attendez un peu, retarde jusqu' au soir; l' oubli fait perdre les paquets. [2.415 #6244]
Le soir appelle la nuit ; les familiarités excessives engendrent les querelles ; les fréquents délais épuisent la journée ; les oublis causent la perte des bagages. [2.974 #274]
French interpretationUne petite cause a de grands effets. [2.415 #6244]

Proverb 8Ny ditra mahafaty ary ny kiry mahavery. [2.415 #6372, 2.558 #2928, 2.165]
French translationL' entêtement conduit à la mort, et l' opiniâtreté à l' esclavage. [2.165]
L'entêtement mène à la mort et l' obstination conduit à l' esclavage. [2.415 #6372]

Proverb 9Ny hanoanana no mahavery lambo. [2.415 #2544]
French translationC' est la faim qui cause la perte du sanglier. [2.415 #2544]
French interpretationLa faim est mauvaise conseillère. [2.415 #2544]

Proverb 10Ny tampoka mahavery ny kasaina. [2.165 #953, 2.415 #5771]
French translationLa surprise empêche de faire ce qu' on avait l' intention de faire. [2.415 #5771]
Quand on est surpris, on ne fait pas toujours ce qu' on avait l' intention de faire. [2.165]

Proverb 11Raha telo no andriana mahamosarena, raha roa mahavery vady aman-janaka, fa raha iray mahabotrabotra. [2.415 #252]
French translationQuand il y a trois rois dans un pays, ils se font la guerre et la terre devenant stérile le peuple est affamé ; quand il y en a deux, ils se battent et c' est la perte des femmes et des enfants ; mais quand il n' y en a qu' un, c' est la paix et la prospérité. [2.415 #252]
French interpretationIl ne peut y avoir plusieurs maîtres. [2.415 #252]

Proverb 12Sampin-kavia mahavery ny adala, saina tsy mionona mahalany harena. [2.558 #3825]

Proverb 13Sokina mbola any an-davany, ka ny afo hitonoana azy no mahavery hevitra. [2.558 #3919]

Proverb 14Tambako mahadala, jia mahafoka ; raha tiana mahavery fanahy. [1.147 #T23]

Proverb 15Tsy tiana ka mahavery isany, hoatry ny hatina. [2.415 #2833]
Tsy tiana ka mahavery isany, ohatra ny hatina. [2.653]
French translationC' est comme la gale qui est détestée et qui pourtant occupe toute l' attention. [2.415 #2833]

Index