Index

Proverbs : fihinana

Proverb 1Amboa ngerom-bava, ka raha mandalo toa hitondra sokina ihany. [2.415 #4269]
Amboa ngerom-bava : tazanina toa mitondra sokina, nony akaiky vavany ihany. [2.558]
Toy ny amboa mainty vava, ka ataony ho nangala-pihinana ihany. [2.165 #1071, 2.653]
Toy ny amboa ngerom-bava, ka ataony ho nangala-pihinana ihany. [2.653]
Toy ny amboa ngerom-bava, ka ohatra ny avy nangala-pihinana ihany. [2.558]
Toy ny amboa ngerom-bava : tazanina toa mitondra sokina, nony hatonina vavany ihany. [2.558 #4258]
Toy ny saka ngerom-bava, ka ohatra ny avy nangala-pihinana ihany. [2.558]
French translationChien qui a la gueule noire : quand il passe, on croit qu' il porte un hérisson. [2.415 #4269]
Semblable à un chien à la gueule sale, qui est soupçonné d' avoir volé de la nourriture. [2.165]
French interpretationParce que les apparences sont contre lui. [2.165]
Se disait des voleurs de profession : on les accuse toujours. [2.415 #4269]

Proverb 2Antsontsany hoatry ny fihinanana fadin-kena : hanina mafana, mandoro ; hanina mangatsiaka, miraikitra amin' ny lanilany. [2.415 #5644]
Antsontsany ohatra ny fihinana fadin-kena : hanina mafana, mandoro; haninahanina mangatsiaka, miraikitra amy ny lanilany. [2.653]
Antsontsany ohatra ny fihinanana fadin-kena : hanina mahamay mandoro, hanina mangatsiaka, miraikitra an-danilany. [2.558 #292]
French translationChercher difficultés et querelles comme l' intérieur de boeuf, quand on le mange : chaud, il brûle ; froid, il s' attache au palais. [2.415]
French interpretationIl faut en tout un juste milieu ; ce proverbe se disait des gens trop hésitants. [2.415 #1198]
Se disait des personnes difficiles de caractère. [2.415 #5644]

Proverb 3Aoka tsy hifampidera fihinanana fa ao ny taviny hilaza azy. [2.558 #330]
Aoka tsy hisy hifampidera fihinana, fa ao ny taviny hilaza azy. [2.415 #4462, 2.653 #281]
French translationQu'on n' aille pas au-dehors vanter la bonne chère qu' on fait : l' embonpoint de chacun est là pour en témoigner. [2.415 #4462]
French interpretationSe disait des vantards. [2.415 #4462]

Proverb 4Boka mangala-kitoza : finaritra am-pihinanana, fa ny manala kaka no ady mafana. [2.415]
Boka mangala-kitoza : finaritra am-pihinanana, fa ny manala kaka no adiny. [2.415 #1956]
Boka mihinan-kitoza: ny fihinana no lavorary, fa ny manala kaka no ady mafana. [2.165 #2018]
Boka nangala-kitoza : ny fihinanana dia lavorary fa ny manala kaka no ady mafana. [2.558 #934]
Boka nihinan-kitoza: ny manala kaka no adiny. [2.653 #812]
French translationLépreux qui vole des lanières de viande boucanée : il est content de manger, mais après avoir mangé c' est en vain qu' il bataille pour enlever les parcelles qui sont rentrées entre ses dents. [2.415 #1956]
Un lépreux mangeant de la viande boucanée: pour manger, ça va bien; mais c' est pour se curer les dents ensuite qu' il est embarrassé. [2.165]
French interpretationLe tout n' est pas d' avoir le plaisir, il faut voir la suite. [2.415 #1956]

Proverb 5Boka nangala-pihinana ka lany andro eo am-pisangian-takotra. [2.558 #938]
Boka nangala-pihinana: tratr’ andro eo am-pisangian-takotra. [2.415 #1985, 2.653 #809]
French translationLépreux qui a résolu de voler des aliments : il se laisse surprendre en train de caresser le couvercle de la marmite qu' il n' arrive pas à découvrir. [2.415 #1985]
French interpretationSe disait des gens qui se trahissent d'eux-mêmes. [2.415 #1985]

Proverb 6Fihinan' akotralahy : ny mahamay tsy tsofina, ny mangatsiaka tsy hafanaina. [2.558 #1157]
Fihinan’ ankotralahy : ny mafana tsy tsofina, ny mangatsiaka tsy afanaina. [2.653 #957]
Fihinan' ankotralahy : ny mafana tsy tsofina, ny mangatsiaka tsy hafanaina. [2.415 #2077]
French translationRepas de simples soldats : ils ne soufflent pas sur ce qui est trop chaud pour le faire refroidir, et ils ne font pas chauffer ce qui n' est pas assez chaud. [2.415 #2077]
French interpretationSe disait des gens de peu de portée et de ceux qui ne voulaient se donner aucune peine. [2.415 #2077]

Proverb 7Izay kely fihinana kamo fila aina. [2.653 #1183]
Izay kely fihinana kely fila aina. [2.558 #1489]

Proverb 8Manao fihinan-jihy. [1.68]
French translationManger comme les poissons-violons. [1.68]
French interpretationAvoir de l'appétit, mais manger par toutes petites bouchées. [1.68]

Proverb 9Mihabarera toy ny voron-tsy fihinana. [2.165 #2272]
French translationQui se déploie, comme un oiseau qui n' est pas bon à manger. [2.165]
French interpretationLes oiseaux de proie en général, éperviers, milans, etc., sont considérés comme mauvais à manger. [2.165]

Proverb 10Mirerarera foana, toy ny vorombe tsy fihinana. [2.653 #1815]

Proverb 11Nasaina tsy avy, nony avy eo nangala-pihinana. [2.558 #2752]

Proverb 12Ny anankiray natao hoe andevo namidy"; ny anankiray natao hoe "nifindra fihinana"; ary ny anankiray natao hoe "andevo tsy fiompy"; ary ny anankiray natao hoe "andevon-drazana". [2.165]
French translationL’un s’appelait un "esclave vendu" (on n’avait plus de droits sur lui); d’un autre on disait qu’il avait seulement "changé de table" (ayant été vendu à un ami); un troisième était un esclave que "l’on ne garde pas" (étant de trop mauvais caractère); enfin, un quatrième était "un esclave hérité des ancêtres" (c' était le meilleur, il faisait presque partie de la famille, ses parents y ayant été avant lui). [2.165]

Proverb 13Papango didimaso tsy fihinana : samy ratsy, ka aza mifanenitra ; papango didimaso, voron-tsy fihinana, esory ny taimaso vao miresaka amiko. [2.415 #4889]
Papango didimaso, voron-tsy fihinana: zahao aloha ny tarehy vao mifosa ny sasany. [2.653 #2590, 2.165, 2.415]
Papango didimaso, voron-tsy fihinana, zahao aloha ny tena vao mifosa ny sasany. [2.558]
French translationPapangue, oiseau chassieux qu' on ne mange pas, regarde-toi avant de dire du mal des autres. [2.415 #4890]
Papangues, oiseaux chassieux qu' on ne mange pas, vous êtes tous vilains, ne vous moquez pas les uns des autres ; papangue, oiseau chassieux qu' on ne mange pas, enlève ta chassie avant de me parler. [2.415 #4889]
Un papango aux yeux chassieux, un oiseau qu' on ne mange pas: regardez votre propre visage avant de dire du mal des autres. [2.165 #569]
French interpretationSe disait des médisants. [2.415 #4890]

Proverb 14Papango nahazo sokatra : ny remby ka azo fa ny fihinana anazy tsy hita. [1.147 #P2]

Proverb 15Takalom-patsa, vidim-pihinana ; valin-tsongo, ronono. [2.415 #5965]
Valin-tsongo, ronono. [1.147 #V11]
French translationDes chevrettes sont données en échange de nourriture, le lait de la mère récompense l' enfant qui la pince. [2.415 #5965]
French interpretationAllusion au fait que l'enfant pince sa mère pour demander à téter ; ce proverbe se disait des gens qui répondent au mal par le bien. [2.415 #5965]

Proverb 16Vinanto saro-kenatra : asaina, tsy avy; avela, mangala-pihinana. [2.415 #1483, 2.653 #3679]
Vinanto saro-kenatra : asain-tsy avy, avela mangala-pihinana. [2.558 #4954]
French translationBru qui est timide : quand on l' invite, elle ne vient pas ; quand on la laisse, elle dérobe des vivres pour les manger en cachette. [2.415 #1483]
French interpretationSe disait de tous ceux qui agissaient ainsi. [2.415 #1483]

Index