Index

Proverbs : adidy

Proverb 1Adidinao tsy namangy, fa ny aretiko afaka ihany. [2.415 #1045, 2.653, 2.165]
Adidinao tsy namangy, fa ny aretiko sitrana ihany. [1.1 #22]
Ny aretiko afaka ihany, fa adidinao tsy namangy. [2.415 #1045]
Malagasy interpretationIanao no mahazo tsiny amin' ny fihavanana noho ny tsy nitsidihanao ahy narary, fa izaho itý sitrana ihany. [1.1 #22]
French translationLe blâme vous reste pour ne pas m'avoir visité dans ma maladie, gardez-le ; moi, je suis quand même débarrassé de mon mal. [2.415 #1045]
Vous êtes blâmable de ne m' avoir pas rendu visite, mais je n' en suis pas moins guéri de ma maladie. [2.165]
French interpretationSe disait à ceux qui n'assistaient pas leurs parents dans l'embarras. [2.415 #1045]

Proverb 2Aoka fa ny renikely no manana adidy. [2.558 #321]
Aoka, fa ny renikely no mpanana adidy. [2.165 #1872, 2.415 #933, 2.653 #273]
Ny renikely mpanana adidy. [2.415 #933]
French translationAssez! c' est la belle-mère qu' il faut blâmer. [2.165]
Marâtre : alors même qu' elle traite bien les enfants de l' autre femme, on l' accuse de partialité. [2.415 #933]
French interpretationOn rejette tout sur elle, les belles-mères n' ayant pas meilleure réputation à Madagascar qu' ailleurs. [2.165]
Se disait de ceux qui étaient censurés malgré tous leurs efforts. [2.415 #933]

Proverb 3Aza matory manana adidy sao latsain' ny masoandro mody. [2.558 #711]

Proverb 4Aza misoroka adidy, ka tsy manan-tiana. [2.165 #227, 2.415 #5365]
French translationIl ne faut pas fuir ses devoirs et n' avoir pas d' amis. [2.165 #227]
N' esquivez pas vos devoirs et ne soyez pas égoïste. [2.415 #5365]

Proverb 5Banga ny nify, adidin’ ny loha. [2.415 #2592, 2.558 #845, 2.653 #732, 1.1]
Malagasy interpretationIzay akaikin' ny zavatra simba no tompon' andraikitra amin' izany. [1.1]
French translationSi les dents tombent, c' est sur la tête que retombe la responsabilité. [2.415 #2592]
French interpretationSe disait de ceux qui sont, responsables de leur malheur. [2.415 #2592]

Proverb 6Fotsy ny volo, adidin' ny loha. [2.415 #1812, 2.558 #1207, 2.653 #985]
Potsitra ny maso adidin' ny loha. [2.415 #6246, 2.558 #3495, 2.653 #2600, 2.974]
Potsitra ny maso: adidin' ny loha; fotsy ny volo: adidin' ny loha; banga ny nify: adidin' ny loha. [1.1 #22]
Malagasy interpretationNy loham-pianakaviana, ny mpitondra no manana ny tsiny amin' ny fahavoazan' ny olona entiny avy. [1.1 #22]
French translationLes cheveux blanchissent : c' est la faute de la tête. [2.415 #1812]
Si l’oeil est crevé, à la tête d’y pourvoir. [2.974 #18]
Si l' oeil est crevé, c' est la faute de la tête, qui aurait dû faire attention. [2.415]

Proverb 7Ilay nanana zaza botry: ny adidy azo, ny zaza tsy mitombo. [2.415 #880, 2.653 #1123]
Ilay nanana zaza botry : ny adidy azo ny zaza tsy nitombo rahateo. [2.558]
Ilay nitaiza zaza botry : ny adidy azo ny zaza tsy nitombo rahateo. [2.558]
French translationHomme qui a un enfant rabougri : les reproches pleuvent sur lui et l' enfant ne grandit pas. [2.415 #880]
French interpretationLes Malgaches croyaient superstitieusement que c' était une malédiction ; ce proverbe se disait de ceux qui ne réussissaient pas. [2.415 #880]

Proverb 8Lamba, hono: ka raha vao, dia rehareha; madio, dia voninahitra; tonta, dia adidinao ; rovitra, dia andraikitrao. [2.653 #1304, 2.974 #265]
French translationComme le lamba: neuf, c’est une parure; propre, c’est une gloire ; usé, c’est une charge ; déchiré, c’est une honte. [2.974 #265]

Proverb 9Manan-jara ihany ny tsy miteny, fa ny miteny ihany no manana adidy. [1.1 #22]
Manan-jara ny tsy miteny, fa ny miteny ihany no manana adidy. [2.415 #3265]
Malagasy interpretationSaika izay miseho ho mahavita ihany no voatsinin' ny maro matetika. [1.1 #22]
French translationHeureux ceux qui se taisent, car ceux qui parlent sont responsables et encourent le blâme. [2.415 #3265]
French interpretationSe disait des mauvaises affaires où il valait mieux ne pas paraître, ou se taire si on paraissait. [2.415 #3265]

Proverb 10Mila adidy amin' ny mainty natovona, fa ny fotsy nolalaina tsy niteraka. [2.415 #6478]
French translationEncourir des reproches parce qu' on a choisi la noire, moins belle ; mais c' est que la blanche qu' on a aimée, est demeurée stérile. [2.415 #6478]
French interpretationSe disait des vaches, mais aussi des épouses. [2.415 #6478]

Proverb 11Mitondra adidy amy ny tsy atao, ohatra ny fangala-bola. [2.653]
Mitondra adidy amin' ny tsy atao, ohatra ny fangala-bola. [2.558]

Proverb 12Mitsangana aho, toa meva ; mitalapetraka aho, toa hamabo : izaho miteny ihany no andrian’ ny adidy. [2.653]
Mitsangana toa meva, mipetraka toa hamabo, nefa izaho miteny ihany no andrian' ny adidy. [2.558 #2501]

Proverb 13Nanasa vahiny tsy tonga: sady voky no afaka adidy. [1.1]
Malagasy interpretationTsy mahafaty antoka akory ny manao ny adidy tokony hoefaina. [1.1]

Proverb 14Ny adidy efa tsy enti-mirehaka, ny mahaory tsy efan-kavana. [2.558 #2821]

Proverb 15Ny adidy tsy an' olon-dratsy. [2.415 #653, 2.558 #2822]
French translationOn ne confie pas aux méchants la charge de gouverner. [2.415 #653]

Proverb 16Ny adidy tsy omena ny olon-dratsy. [2.165 #117]
French translationCe ne sont pas les méchants qu'on blâme. [2.165]

Proverb 17Ny akoho novonoina no mody latsa, ary ny atao no manebaka. [2.558 #2842]
Ny akoho novonoina no mody latsa, ary ny atao no tonga adidy. [2.165 #145, 2.415 #6481]
French translationLa poule tuée devient un sujet de blâme, et ce qu' on a fait est blâmé. [2.415 #6481]
Le poulet tué devient un sujet de reproches, et ce qu' on a fait est blâmé. [2.165]

Proverb 18Ny mandeha tsy zoto, ny mijanona tsy laina. [1.1]
Ny mandeha tsy zoto, ny mipetraka tsy laina. [2.415]
Ny mitoetra tsy laina, ny mandeha tsy zoto. [1.3, 2.415]
Malagasy interpretationAdidy no aleha ary andraikitra no ijanonana, ka izay mahatsara zavatra no atao, fa tsy hoe akory izay mandeha dia olo-mazoto ay izay mijanona dia olo-malaina. [1.1]
Enti-milaza fa fanatanterahana adidy no atao fa tsy fitiavana hanao an' itsy na hanao an' iroa akory. [1.1]
French translationRester n' est point de la paresse, aller n' est point du zèle. [2.415 #3731]
French interpretationIndifférent pour rester ou pour partir. [1.3]
On est libre d' agir ou de ne pas agir. [2.415 #3731]

Proverb 19Ny teny ratsy : adidy, ny vava soa : sakafo. [1.1 #23, 2.558 #3283, 2.653 #2445]
Vava soa sakafo ; teny ratsy adidy. [2.653 #3642, 2.974 #209]
Malagasy interpretationNy teny mora mahatsara fihavanana fa ny vava ratsy kosa itondrana heloka ka maharatsy fihavanana. [1.1 #23]
French translationDe bonnes paroles valent un repas ; les mauvaises paroles sont une responsabilité. [2.974 #209]

Proverb 20Ny toko no tapaka ka ny sampanan-dalana no mahazo loza. [2.165 #2197, 2.558]
Ny toko no tapaka, ka ny sampanan-dalana no manana adidy. [1.1 #22, 2.653 #2507]
Malagasy interpretationEnti-milaza ny olona manome loza ny hafa, nefa ny nataony ihany no nahavoa azy. [1.1 #22]
French translationLe trépied est cassé, et c' est sur le sentier que tombent les reproches. [2.165]
French interpretationQuand une des trois pierres du foyer est cassée, c' est à l'entrée d' un sentier qu' on jette les morceaux, ce qui fait crier les passants, car le sentier est obstrué. [2.165]

Proverb 21Ombalahy tsy mitrena, ataoko fa adidin' ny fahitra. [2.415 #674]
Ombilahy tsy mitrena : adidin' ny fahitra. [2.558 #3421]
French translationUn taureau qui ne mugit pas, je pense que c' est la faute du parc où il est enfermé. [2.415 #674]
French interpretationSe disait des grands qui par leur faute avaient perdu leur autorité. [2.415 #674]

Proverb 22Ombilahy tsy mitrena, ataoko adidin’ ny fahitra. [2.653]

Proverb 23Omby maty an-tsena: ny mahia manana adidy, ary ny matavy manana antsa. [2.653 #2552]
Omby maty an-tsena : ny mahia manana adidy, ny matavy manana antsa, (tsiny). [2.558 #221]

Proverb 24Raha akoholahy tsy maneno, ataoko adidin’ ny trano. [2.653 #2634, 2.974 #121]
French translationSi un coq ne chante pas, j’en accuse la maison. [2.974 #121]

Proverb 25Sakafo lany tsy adidy. [2.558 #3789, 2.653 #2825]

Proverb 26Telo no adidin’ ny takotra: ny mandrako-poana adidiny; ny mandrako-masaka adidiny; ny mandao masaka adidiny. [2.653 #3066]

Proverb 27Tovovavy tsy endrehin-damba sarika; tsy adidiko fa adidin-dreniny. [1.1]
Zanako tsy endrehina lamba sarika : tsy adidiko fa adidin-dreny. [2.415 #897]
Zazavavy tsy endrehin-damba sarika : tsy adidiko, tsy adidin-drainy. [2.653 #3786, 2.165, 2.558, 1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza zavatra izay tsy miankina amin' ny hafa fa amin' ny tena ihany (eto, ny endrik' ilay zazavavy na ny tsy fahaizany mitafy no mahatsara na maharatsy azy; marihina fa toa manala ny rainy sy manadidy ny hafa eto ny ohabolana, ny antony an-gamba dia satria ny reniny no tokony ho efa nampianatra sy nanazatra an-janany hitafy lamba sarika hatry ny ela). [1.1]
Raha misy tanora tototry ny soa nefa mbola tsy mahomby ihany, ny ray aman-dreny no mahazo tsiny. [1.1]
French translationSi ma fille a un lamba de fibres de bananier qui ne lui va pas, ce n'est pas mon affaire, mais celle de sa mère. [2.415 #897]
Une fille qui n' est pas jolie avec un lamba "sarika" : ce n' est ni ma faute, ni celle de son père. [2.165]
French interpretationC'est là affaire de femmes. [2.415 #897]
Le lamba "sarika" est fait avec les fibres du bananier. [2.165]

Proverb 28Tsy mangalatra manana adidy, ohatra ny fangala-bola. [2.653, 2.165]
Tsy mangalatra manana adidy, sahala amin' ny fangala-bola. [2.558 #293]
French translationCelui qui commet le vol le plus grave, c' est celui qui vole de l' argent. [2.165 #1060]

Proverb 29Vady ananan-doloha, adidy hananana tsiny. [2.558 #310]

Proverb 30Vehivavy tsy lany keninkenina, lehilahy tsy lany adidy. [2.558 #4918]

Proverb 31"Veloma" tsy mba adidy: sakafo lany tsy mba andraikitra. [2.165 #146]
French translationLe "au revoir" n' est pas un blâme, un repas pris n' est pas une responsabilité (ce sont des choses passées). [2.165]

Proverb 32Very an-tanàna, adidin' ny vohitra, ka vorio ny fokonolona. [2.415]
French translationSi une chose est perdue dans le village, c' est l' affaire du village : qu' on réunisse les habitants. [2.415 #3321]
French interpretationSe disait des affaires du village. [2.415 #3321]

Proverb 33Very an-trano, adidin' ny trano, very an-tanàna, adidin' ny tanàna. [2.558 #4936, 2.165]
Very an-trano, adidin’ ny trano ; very an-tanàna, adidin’ ny vohitra. [2.653, 2.415]
French translationPour ce qui s' est perdu dans la maison, la maison en est responsable; et pour ce qui s' est perdu dans le village, le village en est responsable. [2.165 #1087]
Si une chose est perdue dans la maison, c' est affaire de ménage ; si une chose est perdue dans le village, c' est l' affaire du village. [2.415 #3322]
French interpretationA chacun sa responsabilité. [2.415 #3322]

Proverb 34Vinanto norosoana fanam-bomanga, ka mahatsiaro ny adidy tsy vitany. [2.558 #4953]

Proverb 35Voin-kava mahatratra, ny aretin-tsy lazaina mahafaka adidy. [2.558 #5009]

Proverbs : adidy

Proverb 1Antsibe tsara ofana ireo, adidy tsy mba mahadilo ; lefona tsara varombo, atomboka tsy mba milefitra ; tangen-tsara hafatra, tsy mba mena-maso mitsara. [2.415 #616]
French translationLes chefs sont comme des coutelas bien trempés qui ne s' émoussent pas en tranchant ; comme des lances bien emmanchées qui ne plient pas en pourfendant ; comme le tanguin qui exécute fidèlement ce dont on le charge et juge avec impartialité. [2.415 #616]
French interpretationParoles du roi Andrianampoinimerina à son fils Radama ; elles servaient d' éloges pour ceux qui travaillaient bien. [2.415 #616]

Proverb 2Didio ihany fa aza ny lelany no adidy fa ny vohony. [2.558 #993]
Didio ihany, ka aza ny lelany no adidy, fa ny vohony. [2.165 #1093]
Didio ihany, ka aza ny lelany no adidy, fa ny vohony no adidio. [2.653]
French translationCoupez seulement, mais pas avec le tranchant (de la lame), mais avec le dos. [2.165]
French interpretationPunissez-moi, mais pas trop rudement. Ne me tuez pas. [2.165]

Proverb 3Izay avo feo miantso; izay lava manaka-drano; izay maranitra adidy. [2.558 #1480, 2.165]
Izay avo feo no miantso; izay lava manaka-drano ; izay maranitra adidy. [2.653 #1177, 2.974 #95]
Izay maranitra adidy. [1.1]
Ny avo feo miantso, ny lava manaka-drano, ary ny maranitra adidy. [1.1]
Malagasy interpretationEnti-milaza fa tokony ho amin' ny sahaza azy avy no ampiasaina ny zavatra na olona. [1.1]
French translationA la voix puissante de crier; à la haute taille d'élever l’eau; aux fines lames de trancher. [2.974 #95]
C' est celui qui a une forte voix qui appelle; c' est celui qui est long qui sonde la profondeur de l' eau, et c' est ce qui est tranchant qui sert à couper. [2.165]

Proverb 4Mandroso afo tsy mirehitra ka afaka adidy amin' ny fatana. [2.558 #2083]

Index